Strindbergs smörgåsbord

Teater Hallands föreställning  

STRINDBERGS SMÖRGÅSBORD!

Har du ätit på ett smörgåsbord någon gång? Då vet du att på ett smörgåsbord står massvis med mat, men man väljer bara det man tycker bäst om. Välkommen till Strindbergs smörgåsbord! Här ska du välja en uppgift att fördjupa dig i.

Som du förstår efter en kort tids introduktion finns det hur mycket som helst om Strindberg! Han var ju så oerhört produktiv på många områden! Du får därför välja en av följande uppgifter. Du kommer att få jobba på svensktimmarna på olika vis, men arbete hemma kommer också att behövas – det beror förstås på hur mycket du lägger ner på uppgiften. Ibland kan det hända att du inte kan vara i skolan på svensktimmen, för att du måste hämta information någon annanstans. För att du inte ska få frånvaro måste jag veta detta i god tid. (dvs. före lektionen, inte när den startat).  Du måste också ha målsmans tillåtelse till detta på en särkild lapp. Jag kommer dock alltid att finnas på plats i Beta för dem som arbetar där och om du behöver hjälp med något. Alla arbeten ska vara klara fredag den 5 oktober på svensktimmen.

Arbetsgång:

1.       Läs igenom vad som finns att välja mellan.

2.       Välj en uppgift.

3.       Gör en planering för ditt arbete. Fyll i arbetsschemat som du får av mig.

4.       Börja jobba!

 Uppgifter att arbeta med under Strindbergsprojektet:

1.       Hur känslig får man vara?

  På en skola som vår finns många elever med olika bakgrund och olika språk. Du ska nu skriva   en krönika. Diskutera i den vad som är ok och inte ok när det gäller namnuttal och smeknamn.  Ta ställning och argumentera för din åsikt.

Exempel på hur man skriver en krönika finns i böcker i klassrummet. Titta där i eller fråga mig! Dagstidningar har också krönikor som journalister skriver och kan vara värda att kika på.

2.       Intervju med Strindberg

Strindberg är gäst i TV-programmet Ensam hemma hos Skrävlarn fredagkväll, där han blir intervjuad, berättar om sitt liv, sin syn på samhället och kvinnorna och läser högt ur sina verk. Skriv ett manus och spela sedan in programmet eller spela upp det för klassen.

 

3.       Vem fan är det?

Det är Strindbergsjubieum.  Men vet alla vem Strindberg? Gå ut i närområdet, ta med ett foto på Strindberg och ta reda på vad människor vet. Redovisa genom att spela in en film med dina intervjuer eller på annat lämpligt sätt.

4.       En spräckt mobil.

När du ska flytta hemifrån hittar du din gamla mobil. Glaset är spräckt, men du lyckas få igång den och se där: där i inkorgen finns meddelanden ur ditt liv. Du läser dem och minns ditt liv eller en period i ditt liv – precis som huvudpersonen gjorde i Ett halvt ark papper. (Behöver så klart inte vara ditt eget liv, det går bra med en fiktiv huvudperson). Börja gärna på samma sätt som Strindberg: Sista flyttlasset hade redan gått…

5.       Blå tornet

Strindbergs sista bostad ligger på Drottninggatan 85 och kallas Blå Tornet. Huset var nybyggt när Strindberg flyttade in och hade sådan moderniter som centralvärme, WC och hiss. Där bodde Strindberg från 1908 fram till sin död 1912.  Lägenheten är nu museum.

Besök museet, filma det och berätta om vad du ser. Intervjua gärna någon museipedagog. Redovisa för klassen.

6.       Kors och tvärs med August

Skapa ett eller flera korsord med viktiga händelser, böcker och annat skoj ur Strindbergs liv. Använd gratisprogrammet Eclipse Crossword. Låt klasskamraterna lösa korsordet/korsorden.

7.       ”Älskade jag Strindberg? Ja, om jag älskade Strindberg! ”

1877 gifter sig Strindberg med skådespelerskan Siri von Essen. Deras äktenskap blir stormigt, och mycket av det Strindberg sedan skrev, sa och tänkte om kvinnan påverkades av hans upplevelser med henne. Enligt deras dotter Karin yttrade Siri strax före sin död orden ovan om sin kärlek till Strindberg. Strindberg själv lär i slutet av sitt liv ha sagt: ”Siri älskade jag mest.”

Ta reda på vem Siri var och låt henne sedan i slutet av sitt liv – frånskild och bosatt i Finland – tänka tillbaka på sitt liv. Du kan t ex skriva några dagboksblad ur hennes dagbok eller låta henne skriva till August själv, till en väninna eller till något av sina barn.

8.       Galleri Ågust

Måla en tavla, gör en illustration i valfri teknik av en scen ur Strindbergs verk. Texta citatet fint på ett papper, som du sätter upp under tavlan på Galleri Ågust. Tala också om ur vilken bok du hämtat citatet, när den kom ut och berätta vad boken handlar om.

9.       Strindbergs fotoalbum

Det finns många foton kvar av Strindberg. Välj ut några från skilda perioder i hans liv och gör en powerpoint av dem, där du berättar om hans liv. Kanske låter du honom själv berätta?

Om du vill, kan du också göra en utställning av bilderna och sätta upp i klassrummet på vikskärm.

10.   Radioteatern presenterar Strindberg

Välj en scen ur någon av Strindbergs verk och gör en radiopjäs av den. Använd samma program som vi hade i våras för inspelningen. Lägg gärna till ljudeffekter. Redovisa för klassen. (Eller om tekniken inte fungerar: spänn upp ett skynke i klassrummet och sitt bakom och läs med inlevelse för den lyssnande publiken.)

11.   Ljug, för fan, ljug!

Typiskt för Strindberg var hans sätt att förhålla sig till sanningen. Han skarvade ofta, minst sagt, med den. Men så blev resultatet också fantastiska berättelser. Ta bara det här med Kornknarren.

I en text som ingår i En blå bok beskriver Strindberg denna fågel på ett mycket övertygande vis.

KORNKNARRENS UNDERVERK.

Läraren gick en sommarafton med Johannes mellan klövergärden och hörde något ljud som liknade crex, crex. – Vad är detta? frågade läraren. – Det är kornknarren förstås. – Har du sett kornknarren? – Nehej. – Känner du någon som har sett honom? – Nehej. – Hur vet du att det är han, då? – De säger så! – Ser du! Emellertid, om jag nu kastar en sten, flyger han opp då? – Nej, ty han kan icke flyga eller flyger mycket dåligt. – Han flyttar emellertid till Italien om hösten; hur bär han sig åt då? – Det vet jag inte. – Vad säger zoologerna? – Ingenting. – Tror de att han flyger över Öresund, går genom Tyskland, vandrar över Alperna eller genom Sankt Gotthards tunnel? – De säger ingenting. – Nåväl; Brehm räknar ett par lärkor på varje tunnland åker och äng; om vi räkna ett par kornknarrar på varje hektar, så äger vårt land fem millioner kornknarrar på våren, och efter han lägger 7 till 12 ägg om sommaren så finnes 35 millioner kornknarrar i vårt land om hösten. Skulle man inte se dessa när de flyga eller vandra över Öresund? – Kan icke förklara det. – En dålig flygare kan icke flyga över Öresund; är det möjligt han går kring Bottniska viken? – Nej, då har han floder att passera och tåget skulle synas som lemlarnes. För övrigt har England 70 millioner kornknarrar varje höst och de kunna icke gå omkring. – Det sker ju ett underverk då? – Vad är underverk? – Det man icke kan förklara, men icke har rättighet att förneka. – Då är kornknarrens flyttning ett underverk och måtte ske efter okända naturlagar, eller vara övernaturligt.

Ur En blå bok (1918:15)

Ovanstående text om fågeln Kornknarren är välskriven, men  har ändå ett stort problem – faktadelen i den är inte  sann. Kornknarren är en skicklig flygare och också en flyttfågel som tillbringar vintrarna i Afrika.

Nu är det din tur att testa lögnens vingar. Uppgiften består i att ljuga ihop en liknande historia och få den att verka trovärdig. Med språket som hjälpmedel ska du övertyga läsarna att det du berättar om verkligen är sant. Skriv ner din historia, publicera på bloggen och låt klasskamraterna läsa den.

12.   Sakta vi gå genom stan.

Strindberg tog ofta en morgonpromenad från sin bostad på Drottninggatan ner mot Kungsträdgården. Gå denna promenad och fotografera under tiden. På Drottninggatan finns citat i gatan. Sätt ihop dina bilder till en powerpoint eller till en affischutställning och presentera vandringen för klassen.

13.   Stockholm i fågelperspektiv, september 2012

Romanen Röda rummet kom ut 1879 och blev Strindbergs genombrott som författare. Den har en känd början, där huvudpersonen Arvid Falk står på Mosebacke på Söder och blickar ut över den tidens Stockholm.

Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen mänskofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor. Gråsparvarne höllo på att samla upp skräp, som de sedan gömde under takpannorna på navigationsskolans hus; de drogos om spillror av rakethylsor från sista höstfyrverkeriet, de plockade halmen från unga träd som året förut sluppit ur skolan på Rosendal - och allting sågo de! De hittade barège-lappar i bersåer och kunde mellan stickorna på en bänkfot draga fram hårtappar efter hundar, som icke slagits där sedan Josefinadagen i fjor. Där var ett liv och ett kiv.

Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden, och hon gjorde samma färd tillbaka, genom Vaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötulln, utmed Siklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade på sommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrämd och rusade av utmed södra stranden, kände lukten av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården och slog emot en vägg. I detsamma öppnades väggen av en piga, som just rivit bort klistringen på innanfönstren; ett förfärligt os av stekflott, ölskvättar, granris och sågspån störtade ut och fördes långt bort av vinden, som nu medan köksan drog in den friska luften genom näsan, passade på att gripa fönstervadden som var beströdd med paljetter och berberisbär och törnrosblad, och började en ringdans utefter gångarne, i vilken snart gråsparvarne och bofinkarne deltogo, då de sålunda sågo sina bosättningsbekymmer till stor del undanröjda.

Emellertid fortsatte köksan sitt arbete med innanfönsterna och inom några minuter hade dörren från källarsalen till verandan blivit öppnad och ut i trädgården trädde en ung herre, enkelt men fint klädd. Hans ansikte företedde intet ovanligt, men där låg en sorg och en ofrid i hans blickar, som dock försvunno då han, utkommen från den trånga källarsalen, möttes av den öppna horisonten. Han vände sig mot vindsidan, knäppte upp överrocken och tog några fulla andetag, vilka tycktes lätta hans bröstkorg och sinne. Därpå började han vandra fram och åter utmed barriären, som skiljer trädgården från branterna åt sjön.

Långt nere under honom bullrade den nyvaknade staden; ångvinscharne snurrade nere i Stadsgårdshamnen, järnstängerna skramlade i järnvågen, slussvaktarnes pipor visslade, ångbåtarne vid Skeppsbron ångade, Kungsbacksomnibussarne hoppade skallrande fram på den kullriga stenläggningen; stoj och hojt i fiskargången, segel och flaggor som fladdrade ute på strömmen, måsarnes skri, hornsignaler från Skeppsholmen, gevärsrop från Södermalmstorg, arbetshjonens klapprande med träskorna på Glasbruksgatan, allt gjorde ett intryck av liv och rörlighet, som tycktes väcka den unge herrens energi, ty nu hade hans ansikte antagit ett uttryck av trots och levnadslust och beslutsamhet och, då han lutade sig över barriären och såg ner på staden under sina fötter, var det som om han betraktade en fiende; hans näsborrar vidgades, hans ögon flammade och han lyfte sin knutna hand, som om han velat utmana den stackars staden eller hota den.

TV-programmet Babbel med Babben har utlyst en tävling ”Strindberg 2012”. Du bestämmer dig för att lämna ett bidrag. Hämta inspiration från Strindbergs text och skriv en inledning på en Röda rummet för vår tid.

Beskriv hur Stockholm av idag vaknar till liv. Skapa en karaktär som likt Arvid Falk vill något med staden. Personen i fråga ska tydligt drivas av sin vilja. Formulera också ett rejält hinder som står i vägen för personens vilja. Personens vilja och hindret förebådar den konflikt som gör att läsarens intresse vaknar till liv. Var också noga med att använda dig av livfulla person- och miljöbeskrivningar som gestaltar den gryende konflikten.

14.  Starkast överlever?

”Han kom som ett yrväder en aprilafton och han hade ett Höganäskrus i en svångrem om halsen.”

Så börjar en av Strindbergs mest kända romaner Hemsöborna, 1887. Han som kommer i en eka till Hemsö utanför Stockholm heter Carlsson, har sökt tjänst hos änkan Madam Flod och han vet inte att han snart ska dö därute i skärgården. Strindberg lanserade här bl a sin version av Darwins teori Survival of the fittest.  Din uppgift är nu att förvandla denna roman till en tecknad serie. Börja gärna med att se filmatiseringen av boken. Det finns en märklig femminuters kortfilms variant på youtube, men frågan är om man förstår så mycket av vad som sker i den… Andra källor rekommenderas!

15.  Finns svensken?

Strindberg bodde under många år i mer eller mindre frivillig exil ute i Europa. Det kom att färga hans syn på Sverige och svenskheten. Han ansåg patriotism vara något skadligt ” som hindrar utvecklingen genom att oupphörligt ställa upp våra stora minnen från förflutna våldstider såsom mönster för vår ungdom.” I uppsatsen ”Nationalitet och svenskhet” som han skrev på 1880-talet redovisar han sin ståndpunkt. 70 år före sin tid pläderar han för ett enat Europa. Förebilden hittar han i det mångspråkiga Schweiz.

”Den som ännu tvivlar på möjligheten av en anslutning till ett stort Europeiskt statsförbund, en gång i framtiden, med folk talande olika språk, den skall se Schweiz, där experimentet redan är utfört och lyckat. Där får man på samma bantåg ha att göra med franska, tyska och italienska talande tjänstemän och vid Edsförbundets assemblée i Bern talas de tre språken och äro mest förstådda av alla, och någon befarad osämja mellan nationaliteterna har ännu icke uppstått, ty, och däri ligger hemligheten, varje kanton har fått behålla sin frihet! Det är därför också som Europa flyr till Schweiz, när det vill göra något för mänskligheten gott, det är därför Alabamafrågan avgjordes i Qénéve, det är därför den internationella post- och telegrafbyrån sitter i Bern, och det är därför den stora fredsligan, mänsklighetens och århundradets vackraste tanke, bakom vilken just det Europeiska statsförbundet ligger gömt, har sitt säte i Geneve. Det duger icke säga, att Schweiz har så gamla historiska förutsättningar för att kunna leva lyckligt i ett sådant månggifte, ty det är endast de fyra urkantonerna, som äro urgamla, och de 21 andra kantonerna äro jämförelsevis unga såsom kantoner, ja några icke äldre än sedan 1815. Schweiz är Europas bättre jag, dess samvete, som lämnas respekterat, ty, det är ingen hemlighet för världen, att Schweiz icke kan med sin milis försvara sig. Det lever endast på Europas rättskänsla, på en nåd, som skänkes den av det allmänna rättsmedvetandet, vilket ännu dock tyckes leva hos den europeiska mänskligheten.”

Nu har EU skapats och Sverige är medlem i unionen sedan 1995. Åsikterna om detta medlemskap går isär. Är det bra? Eller dåligt? Vilka fördelar finns – och vilka nackdelar? Finns det något typiskt svenskt – och vad skulle det vara och är det i så fall  hotat? Ta ställning och argumentera för din åsikt genom att skriva ett debattinlägg som skulle kunna publiceras på DN Debattsidan.